Värt sin vikt i guld

Idag kom pappa till oss med en hel hög av foton på mig då jag var liten och från tonårstiden. Vilken nostalgitripp! Jag blev förvånad över hur mycket jag faktiskt kommer ihåg från ganska liten ålder; hur ett par byxor kändes på, lukten av en leksak, vart något foto togs osv.
Det som blev extra tydligt då jag bläddrade igenom korten gång på gång, är vilken skatt jag skapar åt våra barn med hjälp av scrapbookingen! Jag studerade de fotona jag fick mycket ingående, mindes tapeter, kläder och människor, vilken bil vi hade, hur inredningsstilen var hemma och vilka mina föräldrar umgicks med. Saker som jag inte kunnat återskapa i huvudet, men som kom tillbaka genom fotografierna, och som fick mig att bli lite sentimental. ♥
När jag scrappar har jag alltid med datum då fotot är taget och en liten berättelse eller några få ord som berättar om fotot. Tänk att sitta om 30 år och bläddra i albumen och veta exakt när, var och varför fotot är taget! Det kallar jag guldgruva!

Måste visa er några foton på mig, jag var faktiskt rätt så söt när jag var liten (sånt ändrar ju sig med tiden) , och jag kan definitivt se likheter mellan mina barn och mig! Vem har fått mest av mina gener, tycker ni?


Vet inte riktigt vart det här fotot är taget (kan vara Göteborg, mina föräldrars uppväxtstad), men jag är nog runt året tror jag, alltså under 1980 någon gång.


Japp, blond från första stund! Det här är ett av mina favoritfoton på mig, jag är runt 2 år tror jag och platsen är hemma på Landet där jag har haft min värdefulla, trygga uppväxt.


Jag och våran söta, goa katt Fia. Tapeten bakom är helt underbar; modernt i början på 80-talet!


Ja, här vet jag vilket av mina barn "jag är lik" i alla fall! :-)

~~~~

Nu fick jag plötsligt en sån lust att scrappa!

Måttligt road

I helgen har jag och Stefan känt på hur det var att bara ha ett barn igen! (vad hade man att klaga på då?) Töserna hälsade på och sov över hos sin farfar så kvar blev endast Hugo som inte kunde njuta nog av att ha oss båda helt för sig själv.

På lördagseftermiddagen var vi bjudna på dop i Lilla Edet. Eftersom det var så vackert väder ute så fiskade jag med mig kameran när vi åkte dit, och tänkte mig att vi eventuellt kunde hitta någon fin plats att fota lite på efter dopet. Eftersom tiden rusade iväg så blev det inte så mycket tid (eller bra fotoljus) kvar till mina planerade övningar, utan det blev bara några snabba foton i omgivningen.

Kanske, men bara kanske, att det har blivit lite mer fotande det senaste året, att döma av Hugos uppsyn:



:-)

Våra skapelser

I söndags gick vi tipspromenad igen, i skogarna vid Hjortgården tillsammans med pappa och Kristina. Vi hade med oss kaffe, saft och bullar i våra ryggsäckar och pausade halvvägs genom frågorna för att njuta av skogs- och kaffelukt blandat med fågelkvittret i fjärran.

Denna dagen hade jag tagit med kameran för att kanske få några bra scrapfoton (de börjar sina i mappen!) och en inte så illa kandidat till ändamålet fångade jag här:


Våra fina skapelser, som är så syskon lika att det nästan är skrämmande! Se på ögonen och näsan, till exempel :-) Vackrare och samtidigt mest frustrerande trio får man -partiskt nog- leta upp! ♥

Uppmuntra

Jag kan villigt erkänna att jag inte alltid är överförtjust att barnen vill låna/prova olika saker som är mina (tex. testa hur akrylfärger fungerar att måla på köksbord, hur många scrappapper min skärmaskin kan skära på samma gång eller hur snabbt bakmaskinen kan köra med endast degvätska i bunken) , men är det något av barnen som närmar sig min kamera försöker jag att inte se tusenlapparna i den lilla apparaten utan istället uppmana dem till att fota lite.
Det borde kallas egenintresse, va?

Hur som helst, häromdagen när jag skulle fota Hugo då han cyklade här i området vill han först prova kameran. (För mig själv mantrade jag "uppmuntra, uppmuntra, uppmuntra" medan Hugo hängde på sig kameran.)
Med lite instruktioner från mig angående knapptryckning och motiv, knäppte han sedan loss sin första serie foton:


"Ser du mig i det lilla fönstret nu?". Uppenbarligen :-S


Kär ägodel. Cykelsadel på den blå cykeln.


...? Naturfoto! (grannens häck)


Sedan fick jag vänligt nog tillbaka min kamera och kunde fånga den lille Blixten när han susade fram och tillbaka framför huset. Med Blixten-tofflor, såklart.


...och så ett snabbt foto i farten- på världens finaste Prins och en småsliten mamma ♥

Skepp o´hoj!

I onsdags hade vi en riktigt härlig dag hela familjen ute på landet!
Solen sken från en blå/vit himmel och dagen var alltså som gjord för en tur på sjön med mammas lilla båt.
Min och Stefans premiärtur skulle det bli- själva att gemensamt få ut en båt från brygga/vass, fullastad med 3 förväntansfulla barn, en lätt fikakorg, badkläder och kamera. Skulle det sluta på sjöns botten, med skilsmässopapprena dinglande framför näsan eller skulle vi helt enkelt ro det i land (bokstavligt talat)? Som synes, gick det alldeles utmärkt och vi puttrade i sakta mak rätt över Anten bortåt Gräfsnäs där vi lade till, precis in vid badplatsen.


Kaptenen såg till så att rätt kurs höll och att det var fri sikt. (= inte en enda mötande båt så långt ögat nådde)


Styrman tog oss tryggt och lugnt över det glittrande vattnet...


...medan utkiken mest njöt av fartvinden i fören.
Fotografen i fråga låg mest i solläge med näsan pekandes mot skyn.

Efter att vi badat en stund i Gräfsnäs puttrade vi hemåt igen och lagade middag, klippte gräset och plockade tomater i det frodande växthuset, där min hobbyodlare till mor driver upp både gurka, paprikor, meloner och 4 sorters tomater. Vilken lyx att gå och hämta solvarma tomater och söt gurka och göra en fräsch sallad på!

Längre fram på kvällen traskade vi de några hundra metrarna ner till viken och barnen tog sig ett kvällsdopp:


Galenpanna! Knappt 20 grader i vattnet och O slänger sig i utan att tveka.


Syskonkärlek. "Åhh, fryser du, lilla gubben", frågar Moa där Hugo står och hackar tänder. "Kom in i min handduk så ska jag värma dig!" ♥


Moa lekte med min kamera lite och knäppte många fina foton- i motljus till och med! Imponerande, säger mamman som i smyg hoppas på att fotointresset ska gå i arv.
Mamman och pappan ratar solkräm medan barnen får SPF 50 på sig. Syns? :-)

Vissa dagar känns lite lite bättre än andra!

A little piece of heaven

I fredags gick vi upp tidigt på morgonen för att göra en liten semestertripp till Danmark över dagen. Härligt!
Utrustad med kamera- förstås- förevigade jag dagen i bilder:


Hej då gråa, molniga Göteborg!


Ett par timmar in på resan var det soldäck som gällde!


Framme i Skagen- promenerandes på stranden ut mot spetsen. Bahamas? Nej, just det, Skagen!


Traditionellt uppställningsfoto, (ja, såklart tänkte jag på snyggt scrapfoto!) ute vid spetsen där de två haven möts.


Liten Hugo möter något större som till och med är honom övermäktigt :-)


Vågor kommer från alla håll- bäst att se upp!


Ett obevakat ögonblick satte S händerna i kameran (som dessutom stod i manuellt läge). Tanken var ju god, men idag när jag bläddrar bland bilderna undrar jag vad det egentligen var han tog kort på? *skratt* Nä, jag kanske inte scrappar just detta fotot :-D

Smögen på sommaren

För er som har Facebook så är det ingen nyhet att jag och S stack iväg på ett litet romantiskt dygn på Smögens Havsbad i början av veckan. Vi lämnade barnen hos deras mormor på tisdagsförmiddagen och styrde sedan bilen mot västkusten.
Denna ljuvliga del av Sverige! Till och med fiskmåsarna låter trevligt när de (och man själv) befinner sig i deras rätta natur :-)
Hur som helst så hade vi ett underbart dygn tillsammans, innehållande både bad i hotellets pool (med utsikt ut över havet, såklart), god mat och dryck, strosande hand i hand på Smögenbryggan och solbadande på klipporna.

Och, på tisdagkvällen klättrade vi upp bland klipporna, utrustade med ett par kalla öl, och satte oss och tittade ut över havet precis vid farleden in till hamnen:




Havsbris, utsikt, stillhet och älskling. Livet kändes i allmänhet rätt så bra i det ögonblicket ♥

Starka band

Vid en promenad upp till Kvarnsjön för några veckor sedan tog jag detta fotot som jag nu i efterhand gillar mer och mer. Det symboliserar bandet mellan far och son och samtidigt tryggheten som det innebär att stå vid bergets kant och kika ner över sjön med pappas hand runt sin. ♥

Layouten som jag skapade utifrån fotot fick bli stilren med en bit mönstrat papper som jag älskar. Det var ett bland de första papprena jag köpte när jag började scrappa för 6 år sedan och som jag aldrig hittat "rätt" layout för men som jag heller inte kunnat göra mig av med. Men nu äntligen skulle det bara vara där!




Söta fjärilar har jag klippt ut från ett gammalt American Craft papper. Lite lim under "kroppen" och uppvikta vingar så blir det liv i layouten!

Ikväll blir det vuxenmys för hela slanten här hos oss! Töserna är borta och Hugo somnar förhoppningsvis i lagom tid efter lite egen föräldratid med mig och S. Lite god mat, gott vin och kanske en film är vad kvällen kommer att bjuda på, denna skolavslutningsdag. (Foton kommer!)

En härlig dag och kväll till er alla. Njut av varandra!

Som pappa i allt

Att Hugo är rent utseendemässigt lik sin pappa här väl de flesta konstaterat vid det här laget. Att han dessutom tar efter sin manliga förebild visar sig ofta här hemma nu för tiden. Samma uttryck, samma intressen (typ snickra, teknik osv) lägger han till sig med. Inte så konstigt.
Men tro mig att jag fnissade när jag kom in för att titta till lille gubben när han sov härom kvällen, och hittade honom såhär:


Precis så som S ligger och sover varje natt- utan undantag! Jag sover aldrig så, utan det måste ju helt enkelt komma från S.

Många foton

Helgen som gått har bjudit på lite av varje. Här hemma har vi tapetserat färdigt vardagsrummet (äntligen) och killarna har grejat ute i trädgården. I lördags förmiddag åkte jag och barnen (+ en kompis till tjejerna) till simhallen här i stan ett par timmar och hade det roligt. Hugo är djärv även i vattnet och dyker omkring både under och över ytan. Stackars arma mamma- ♥ .

Idag, söndag, har barnens farfar varit här en sväng, och med sig hade han en upphittad och restaurerad tramptraktor som Hugo fick. Lycka!



Senare på eftermiddagen åkte hela familjen ut (och jag med kameran i högsta hugg) till Pojkebo för en amatör-fotosession på sisådär 100 bilder. Vi arbetar ju vidare med våran fotovägg som vi ska ha här hemma och vi saknar fortfarande en hel del bilder. Tyvärr blev inte ljuset som förväntat när solen gick i moln hela tiden, men det blev några användbara foton som ska skickas på förstoring. I redigerad svartvit version då, såklart.


Det är inte lätt att få alla barn (varav en bångstyrig 3½ -åring) att titta i kameran samtidigt! Men det får väl vara lite charmen med det här fotot- att just H är den som vägrar följa instruktioner. (Det är ju liksom hans signum...)


Moa var duktig, försökte följa med på mina påhitt; "sitt rakt fram med benen, vrid huvudet hitåt men titta ut mot sjön. Och skratta" Typ. :-)


Stefan passade på att knäppa några foton när jag packade upp nytt objektiv eller spanade efter bra fotoplatser.


Jag använde mig av tidsinställningsknappen för jag ville ha några foton på hela familjen. Oftast är det ju jag som står bakom kameran, och till en fotovägg vill man ju ha med hela familjen! Återigen; "titta där borta nu!"


I väntan att jag skulle få ställt in kameran för självutlösning blev det knäppt en hel del "testfoton" och vissa blev faktiskt några av de bästa på hela eftermiddagen!


Innan vi åkte hem ville de galna barnen bada fötterna!

Veckan som kommer är full med jobb (förutom torsdag då som ju är röd dag) . Förhoppningsvis hör jag något från jobbet jag har sökt: håll tummarna!

Valborgshelg

Vi har haft en härlig valborgshelg! I lördags kväll kom Fam. Bäck- Engström till oss för en kväll med mat, vin, mys, spel och umgänge. Underbart! Lördagen spenderade jag (och Hugo) således i köket och förberedde inför kvällen (man bli som man umgås *harkel* ) medan Stefan jobbade och töserna var med farfar på folkrace.
Maten bestod av helgrillade fläskfiléer med två olika hemgjorda marinader, potatisklyftor och tzatziki. Till det nybakad foccacia med oliver, soltorkade tomater,havssalt och en sallad. Avnjöts med rött vin/öl förstås.
Senare på kvällen serverades desserten som var Leilas Key lime pie som verkligen kan rekommenderas! Supergod syrlig och fräsch dessert.

Idag söndag, vaknade vi allihopa fräscha och utvilade efter mycket vuxet initiativ om att lägga oss i tid utan för mycket rödvin på kvällen. Vi tog en uppfriskande promenad i det sköna vädret innan familjen gav sig hemåt till Herrljunga igen.
Några bilder:


Det finns sämre sätt att spendera en lördagkväll på!


Olivia och Bobo är verkligen goda vänner och fräste runt på sparkcyklarna hela förmiddagen.


(Nästan) hela familjerna på promenad. Vilken himmel!

Senare på dagen åkte jag och barnen ut på ett spontanbesök till mamma på landet. Barnen ville plocka vitsippor och gå i skogen så jag passade på att ta med mig kameran:


Syskonlika?


Älgbajs och andra naturskatter hittade och undersöktes.


Moa gillar att fota (*jippi*) och här lyckades hon ju riktigt bra! (Jösses, vart kommer rynkorna ifrån??)


Och jodå, både vitsippor och tussilago hittades och plockades!

Hoppas att ni har haft en härlig helg i det sköna vårvädret!