Music, maestro!

Något som jag beundrar och som jag har stor respekt för är människor som skapar bra, äkta och talangfull musik. Det kan vara både genom ett instrument och genom sång, och egentligen då inom vilken musikgenre som helst. Om det är en vacker komposition av en sång, en skön jazzig sångröst, ett imponerande trumpetsolo spelar inte så stor roll; så länge man märker den musikaliska talangen.

Ett exempel på detta är David Phleps:


Religiöst så det smäller om det- men jösses! Vilken fantastisk röst! (Sången börjar vid ca 1,25, om man inte vill lyssna på sydstats-gröten som pratar i början :-) )

En annan- för mig lite oväntad- talang är Darin med samma vackra sång som han framförde på förra årets luciakonsert. Imponerande:



Tillägg i min (nu ganska långa) jullista på Spotify i år är:

• ovan nämnda David Phelps
• Fredagens Skavlan-gäst Michael Bublé
• Den fantastiske Josh Groban
• Oväntat stämningsfulla (och snygga!) EMD
  

Otraditionellt

Som bekant tapetserade jag ju om i en härligt färgglad tapet i somras och när jag skulle adventspynta förra veckan insåg jag plötsligt att jag hade ett problem: förra årets nyinköpta djupröda gardiner skulle inte göra sig särskilt bra i köket längre. Inte göra sig alls faktiskt.
Inte heller det klassiska röda pyntet i form av ljusstakar, ljus och dukar, så jag fick snabbt och lätt tänka om.


Det fick helt enkelt bli en annan ljusstake, turkosa ljus med ett cerice tyllhjärta i det egenplockade lingonriset. Döm om min glädje när jag även hittade en rosa/cerice julstjärna i blomsteraffären som vacker nog får komplettera pyntet på vårt köksbord! Japp, det blir en otraditionell men fräsch jul i köket- och det traditionella röda fick flytta upp på övervåningen till allrummet. I vardagsrummet blir det mittemellantradition med lila-rosa-orange färgskala, med bland annat den här galet snygga stjärnan jag hittade på Village förra veckan:



Julrött i all ära, men lite annan färg behöver inte vara fel! Nu är det bara de röd/guldiga julgranskulorna som lite längre fram ska ersättas med något som passar med vardagsrummets färger... lila/orange/silver i år kanske?

5-åring

Ja, det blir ju lite att ta igen när man inte bloggar som man borde.
Idag är det Hugos 5-års dag i slutet på oktober (!!) som är aktuell. Trots att det bara är (i skrivande stund) ca 9 månader kvar till han börjar förskoleklass, kan jag inte riktigt förstå att han faktiskt börjar bli s.t.o.r nu! Jösses, jag kan inte fatta hur de stackars arma människorna på skolan ska kunna hålla ordning på honom varje dag; det känns som att alla dagar som vi kommer att hitta honom innanför skolgårdens osynliga (!) stängsel och samtidigt i ett stycke kommer att vara en lyckodag! Och det säger jag med 2 skolstarter bakom mig- inte ens hälften så förundrad då som nu... Han är vild, tuff, framåt, vild, uppochner, 100%, vild, klipsk, hjälpsam och vild utan förbehåll. Det är DÅ vi kommer att stå inför vår riktiga utmaning i skolvärlden. Allt innan har bara varit lek.


Mumsig tårta (kommer inte ens ihåg vilken sort) med 5 fina ljus som blåstes ut i ett andetag.

I glada vänners lag

För flera veckor sedan blev jag och S lite oväntat barnlediga en hel helg. Som en skänk från ovan, och det blev en helt fantastiskt skön, rolig, avkopplande och spontan helg, innehållandes allt man kunde tänka sig som trötta föräldrar.
Fredagkvällen började med hemlagad lyxig pizza med öl hos Marianne, som hade sin vän A och bror T på besök från Norge. En härlig uppladdning innan vi alla tog oss ner till Stures där vi mötte upp Frida och Patrik för en tjejerna- mot- killarna timme i discobowling. Av oförklarlig anledning var klotet både ovalt och banan lutade (för min del) så resultatet blev dock därefter...

I lagom tid promenerade jag och S hemåt och vaknade på lördagen fyllda med ny energi. Det blev ett lojt strosande på stan, lite shopping och förmiddagsfika på ett mysigt café. Middag följde i det osunda tecknet; varför inte en kebabtallrik när vi ändå höll på?
På tidig kväll väntade vi på våra gäster för kvällen; Marianne med sällskap igen. Spelkvällen var ett faktum: sällskapsspel, tapas, och m.y.c.k.e.t god dricka i en härlig blandning, gjorde kvällen till en succé. Två galna norrmän(/kvinna), en vild svensk/norska och 2 glada svenskar som spelade ordförklaringsspel med lite innanför västen... ja, behöver jag säga mer? Galet mycket skratt!


Bästa vänner; Marianne och Ane.


Allt verkar inte vara glasklart här, hos S och Tomas...


Ja, vad säger man, ibland lyckas man liksom bara fånga ögonblicket i kameran! :-) Läckert, M!

Ibland är oplanerat och spontant det allra, allra bästa!

Plötsligt händer det!

...att man äntligen får tummen ur och bloggar lite!

Den här gången får det bli ett par layouter som jag (med viss möda) knåpade ihop i ett scrapryck jag fick förra veckan. Inte det bästa jag presterat, men nu för tiden får jag vara glad för det jag lyckas få fram!


Foton från i somras, Hugos favoritlek "vattenbanekonstruktion".


Och så dags att ta tag i de kvarvarande fotona från f.ö.r.r.a vintern, nu när den säsongen är här snart igen...

Allt för idag!