Bad bad day.
S jobbar 24 timmar, Moa ska skjutsas fram och tillbaka på olika aktiviteter under dagen, Hugo är på sitt vanliga, charmiga, hemska, trotsiga, gapiga och ilskna humör, Olivia sitter i soffan och försöker ganska ointresserat att titta på en gammal film mellan gap och skrik från lillebror.
Vad jag än gör resulterar i att H skriker, kastar saker, ropar Dumma Mamma eller ligger på golvet och tjuter.
Funderar en stund på aktiviteter vi kan roa oss med idag.
- Besöka vänner/morfar/mormor går bort; slutar med att jag med svansen mellan benen åker därifrån under H:s skrik, slag och Dumma Mamma.
- Åka pulka; ja, kanske en stund emellan Moas aktiviteter, lunch, Hugos vila.
- Åka till badhuset: uteslutet med 3 barn. Inkl. Hugo.
- Mysig fika på stan: Yeah, right.
- Stanna hemma: Ja, det verkar som det idag igen.
Samma uppfostran på alla 3; massor av
kärlek, tydliga regler, uppmuntran, engagemang och kontinuitet.
Detta dagliga
totalt utmattande kämpande mot ett harmoniskt barn som vi håller på med varje dag har jag aldrig sett maken till. Det hade varit så enkelt att ge upp, men det är ju inte ens ett alternativ.
Vad f*n har vi gjort för fel den här tredje gången???
Bad bad day.