World wide kärleksförklaring

Fredagkväll. Ett par av barnen är i säng. Maken har somnat på soffan. Lugnet sänker sig i huset och jag tillåter mig själv att bli lite smått sentimental, med smäktande ballader i örat och några goda nötter att snacksa på, alldeles för mig själv.

Föremålet för min sentimentalitet är ingen mindre än min käre man (ja, han som charmigt nog ligger nere på soffan; halvdreglandes och snarkande i kapp till reprisen av "Vem vet mest") som jag knappt tror jag förtjänar.
Jag- med en aldrig sinande skruvad uppfattning om min kropp, med ett temperament som får det att ryka ur öronen på mig och med ett ganska stort behov av egentid för att nämna några av de mindre charmiga sidorna av mig själv.
Han- med en aldrig sinande ström av kärleksförklaringar och komplimanger, med visserligen ett likadant temperament som mig men som lägger armarna om mig, pussar mig på näsan och säger att jag är söt när jag står där med rök ur öronen, och som skickar iväg mig på egentid med ett leende på allt från egen shopping på stan till helgscrapträffar och tjejhelger.

Med allt man hör, ser och läser nuförtiden kan jag ibland känna att jag lever i en äktenskaplig saga; med en man som i princip avgudar marken som lilla obetydliga jag går på, som bekräftar mig flera gånger varje dag, som längtar efter mig efter några timmar på jobbet och som fullständigt självklart planerar resten av hela sitt liv med mig. Självklart för många kanske, men om man tar det ett steg längre:
Hur är det möjligt? Vad har jag gjort för att förtjäna honom? Hur blir allt detta vardagsmat och helt självklart när man (kanske helt ovetandes) har folk i sin närhet som lever och lider ett ett helt annat liv där snarare våld, förnedring och psykisk misshandel är vardagsmat? Trots den vetskapen är jag nog världens sämsta fru; på att just visa och förklara min uppskattning till min man som gör allt för mig.
Förutom att jag nu då talar om det för hela världen.
Inklusive honom- som fortfarande snarkar ovetandes nere på soffan. ♥♥

Ta hand om varandra och dem som betyder något för dig! I morgon kan det skrämmande nog vara för sent.