Mr. Murphy

Efter en vecka som har bestått av ett enda pusslande med jobbtider och dagishämtning för oss så var det skönt att gå hem i eftermiddags och veta att jag hade en dag ledig imorgon, fredag.
Stefan har jobbat kvällar tisdag, onsdag och även idag så idag känner jag mig ganska trött. Jag åker ju tåg till och från Vårgårda varje dag, det tar 11 minuter och är en skön avkoppling mellan jobb/dagishämtning och tvärtom. På tåget hem brukar jag gå igenom eftermiddagen för mig själv, vad jag/vi har för planer (ofta inga alls), vad jag ska laga för middag osv, för det behöver gå hyffsat enligt plan från det att jag stiger av tåget till att barnen är i säng om inte det ska bli kaos hemma.

Självklart, när jag kliver av tåget idag med en gäspning och funderar på hur jag ska orka ta mig igenom eftermiddagen, upptäcker jag när jag kommer till cykeln på stationen: Punka! Barnen ska hämtas på dagis om tio minuter och det tar tjugo minuter att gå till dagis. I snabbt tempo. Själv. Sedan hem från dagis... skulle ta 45 minuter till.
Jag springer istället graciöst bort mot bussterminalen, kastar mig på bussen som går hemåt. Ska ringa hem till Moa för att säga att jag blir sen hem: Slut på pengar på kontantkortet! Självklart. Skickar sms till Stefan så att han kan ringa hem och meddela.
Åker vidare med bussen hem till parkeringen och kastar mig in i bilen, susar tillbaka till dagis.
Hämtar i allafall två smutsiga men glada barn till slut.
Allt jag tog mig för var sedan att servera ugnspannkaka till middag/kvällsmat.
Jodå, så jag och Mr. Murphy och hans lag har varit i luven på varandra idag.

I kväll har jag sysselsatt mig med att göra en rejäl städning på mitt pysselbord/bland mina scrapgrejer i ett försök att få scraplusten tillbaka. Utan något vidare resultat. Men det blev fint iallfall, och nu har jag min väska i ordning inför pysselkvällen hos Tessan på lördag! Ska bli superroligt!